• Skattesatsen är 0,06 procent av skulden 2022, för att därefter höjas till 0,07 procent.
• Bara kreditinstitut med skulder över 150 miljarder kronor ska omfattas av skatten. Det gäller idag sju banker: Nordea, SHB, Swedbank, SEB, Danske Bank, SBAB och Länsförsäkringar samt statligt ägda Svensk Exportkredit och kommunägda Kommuninvest.
• Dessa kreditinstitut beräknas tillsammans betala 6 miljarder kronor i extraskatt årligen.
• Pengarna vill regeringen använda till försvaret.
• Remisstiden gick ut den 13 november
• Regeringen avser att skicka förslaget för prövning till EU-kommissionen, för att se om det är förenligt med EU:s statsstödsregler

Krishanteringsreglerna
Regelverket i EU har efter finanskrisen gjorts om i syfte att skydda skattebetalarna. För det första har kapitalkraven höjts, vilket gör att bankerna blir mer motståndskraftiga. För det andra har krishanteringsreglerna gjorts om så att det är bankernas ägare och långivare som i första hand står för kostnaderna om en bank får allvarliga problem. Behövs mer pengar ska de tas från krisfonder som den finansiella sektorn själv har byggt upp genom årliga avgifter. Riksgälden har hand om de svenska fonderna:

• Resolutionsreserven (uppgick till totalt 43,5 miljarder kronor 2019)
• Insättningsgarantifonden (totalt 44,3 miljarder)
• Stabilitetsfonden (totalt 40 miljarder kronor)

De svenska reserverna är större än i något annat land i förhållande till bankernas storlek, samtidigt som svenska kapitalkrav är bland de högsta i världen.